Min blogg bygger på olika perspektiv inom kulturstudier och har det offentliga rummet som visuell resurs. I det här inlägget ska jag sammanfatta mitt arbete under veckorna som gick. Först ska jag förklara min huvudkompass: kulturstudier. Därtill ska jag prata om mina olika blogginlägg med anonymisering som startpunkt och visuell kultur som fortsättning. Dessutom kommer jag att kort diskutera kamratrespons, veckans uppgifter och processen. Jag kommer att avsluta med det som jag har lärt mig under kursens gång.
Kulturstudier som utgångspunkt
Kulturstudier är mycket betydelsefulla för elevernas förståelse av världen. Som bildlärare vill jag kunna öka mina elevers förståelse av kultur utifrån olika perspektiv. Kulturstudier är avgörande för detta. I mina inlägg utgår jag från kulturstudiers olika perspektiv. Dessutom är det offentliga rummet närvarande för att visualisera samhällets diskurser. Viktiga begrepp som till exempel representation och makt kommer lätt fram då vi börjar att analysera vår visuella kultur i det offentliga rummet.
En anonym blogg
I alla mina inlägg dokumenterade jag visuella kulturer i det offentliga rummet. Jag började med en reflektion över ett allestädes närvarande offentligt rum: nätet, som bloggen är en representativ del av. I inlägget diskuterade jag anonymisering och hur bloggen skulle hantera sina källor och GDPR-riktlinjer. Min diskussion där genomsyrade alla mina inlägg. Detta är synligt till exempel i inläggen Tänk om… på jakt efter superhjältar på stan och Ett kvinnosamtal om identitet.
I Tänk om… på jakt efter superhjältar på stan är de fotograferade människorna inte en del av landskapet utan fokus för min diskussion. På grund av deras centrala roll skyddade jag deras integritet genom att sätta på dem en mask (en superhjälm 😊)
I Ett kvinnosamtal om identitet presenterar jag en intervju med en grupp kvinnor som vet precis vad jag ska göra med bilderna och insamlade data. De gav samtycke enligt GDPR-riktlinjer. Dessutom gav de synpunkter på vilken information om dem jag kan publicera. Följaktligen skyddade jag deras personliga integritet på olika sätt i överensstämmelse med deras önskemål
I alla mina inlägg använde jag källor enligt noggranna principer med hänsyn till risken för plagiat, och framför allt granskade jag noga mina källors trovärdighet ( se avsnitt Om bloggens källor i En anonym blogg utan kränkande)
Min visuella resa
Jag har utforskat offentliga miljöer för att synliggöra diskurser på stan. För detta syftet valde jag att iaktta parker, stadsarkitektur, folk på torget och kafékultur p.g.a. deras offentliga natur och tillgänglighet för invånare i staden. Deras tillgänglighet förstärker deras möjlighet att påverka samhället. Jag kommer att använda några av mina inlägg till att argumentera för mitt val.
I min parkpromenad (se En parkpromenad: Om jag var en tjej) utgår jag från parkens visuella signaler och diskuterar dem från ett genusperspektiv. Det gav mig möjlighet att reflektera över en mängd begrepp som gender, ålder, traditioner, normbrytande (transgression), underkastelse och patriarkat (submission och patriarchy). Dock är inläggets fokus kvinnlig representation i det offentliga rummet. Hur kan sådana representationer påverka unga (eller gamla) kvinnors identitet? Vad betyder de för mäns identitet? Vem har bestämt vem som får representeras i parken, och hur? Mina representationer av parker ger material till tankarna
Ett annat inlägg som är representativt för mitt visuella utforskande är min stadspromenad där jag tittar på arkitektoniska strukturer (se Maktmanifestationer: monumental arkitektur). Makt är begreppet i fokus, men min diskussion handlar också om ideologi och maktdynamik. Jag använder stadens arkitektoniska strukturer för att illustrera mina argument, och som exempel på makten och dess skiftningar
Under vecka 6 fotograferade jag folk på torget (se Tänk om… på jakt efter superhjältar på stan). Jag använde en systematisk slumpmetod inspirerad av Smith (2008). Inläggets fokus ligger på begreppet postmodernism. Jag diskuterar hur postmodernistiska idéer kan bestrida den rådande maktens dominanspraxis genom att tillåta tidigare marginaliserade människor (som kvinnor, färgade människor och homosexuella) en plats för att prata om samhällets utmaningar
Eftersom man kan undra om ett kafé egentligen är ett offentligt rum är mitt svagaste inlägg Ett kvinnosamtal om identitet (när det gäller det offentliga rummet), men jag har nog med argument för mitt val. Med mitt kvinnosamtal tänkte jag mest på två saker som konceptuellt hör ihop: identitetsdiskussioner och porträttfotografi. Men i vilken miljö skulle detta vara bäst? undrade jag, eller i vilket sammanhang skulle detta kunna funka bäst? På ett torg, eller i en park, skulle nog inte funka så väl i vinterkylan ☹. Lösningen på detta var fika på ett kafé: en ritual (se Selasi, 2014) och en offentlig miljö. För att förtydliga: ett kafé har som alla andra offentliga platser en diskurs och en intention. Intentionen är kraftigt kopplad till konsumism, d.v.s. att alla är välkomna så länge de konsumerar. Kaféet, precis som köpcentrumet, har en intressant relation till oss med sin subtila påverkan där hegemonin (den rådande normen) kidnappar våra ritualer: hur vi klär oss, hur vi tar vår fika. Mitt val av kaféet må vara ytligt fel, men när man tittar närmare är det helt rätt 😉
Om kamratrespons
Efter varje veckas inlägg kommenterade vi kurskamratens utforskande i text och bild. Jag tittade först på fotografierna och sen läste jag texten för att kunna förstå bättre hur text och bilder relaterar till varandra. Jag försökte ha ett dialogiskt och respektfullt förhållningsätt som var konstruktivt.
Jag upplevde mina kurskamraters respons som konstruktiv. Till exempel skulle jag, i ett inlägg, ha missat att framställa bildens kontext om det inte varit för BL704Cs kommentar (se kommentarer i Makt och vanmakt i min hand – den dokumentära känslan). Genom BL704Cs frågor fick jag en bättre bild av texten. Ett annat exempel på konstruktiv respons är SYSTERYSTER35 dialogiska sätt att kommentera (se t.ex. kommentarer i Processen – Finding Identities)
Uppgifter med veckans innehåll
Jag har kort beskrivit olika realistiska och meningsfulla uppgifter för högstadiet (9:an) och gymnasiet. Alla uppgifter är inriktade på språk och visualitet med tanke på kulturstudiernas begrepp. De är meningsfulla eftersom eleverna ska fotografera den verkliga miljön och undersöka och analysera offentligheten runt dem. Uppgifterna är inspirerade av Buhls och Flensborgs (2011, s.79) visuella didaktiska praktik, som förespråkar att undervisningssituationer bygger elevers världsuppfattning med verklighetskonfrontation.
Processen i fokus
I mina utforskande metoder hade jag processen som brännpunkt. Jag publicerade två inlägg varje vecka, varav en av dem presenterade processen (t.ex. se Makt och vanmakt i min hand – den dokumentära känslan och Processen – Finding Identities). I processen visade jag med bild och text min tankeprocess, mina metoder och även mina misslyckanden (t.ex. är mina panoramabilder inte exceptionella ☹). För det mesta var den kreativa processen den roligaste delen av mitt arbete i bloggen.
För att gestalta mina idéer med bloggen började jag med litteraturen, därefter tittade jag på vad som undervisades under veckan –där lärde jag mig mer om systemkameror och fotoredigering. Detta för att kunna gestalta mina idéer för bloggen effektivt och enligt kursens mål
Avslutning
Enligt kursens mål har jag identifierat och problematiserat innebörder av offentliga miljöer med utgångspunkt i kulturstudier. Till exempel har jag undersökt de visuella signalerna från stadens arkitektur, parker, torg och stadsbor. Därefter har jag diskuterat innebörden med hjälp av olika kulturstudieperspektiv (som makt och genus). Dessutom har jag använt en mängd kulturstudiebegrepp (så som representation och identitet) som hjälper att skapa mening med det jag gestaltar. Med både bild (i form av egna fotografier) och text (med relevanta begrepp) har jag utforskat och gestaltat olika aspekter av vår visuella kultur i offentliga miljöer. Under processen har jag lärt mig om GDPR-riktlinjer. Jag har också lärt mig att granska källor mer systematiskt, och att behandla bloggen som ett offentligt rum som har respekt för människors representation och integritet. Jag har lärt mig mer om systemkameror och fotoredigering. Dock, av alla mina lärdomar, är detta det mest betydelsefulla för mig –och jag vill så gärna kunna ge detta vidare till mina elever: att vara medveten om kulturen (i betydelsen way of life) runt oss, att kunna kritiskt granska representationer av definierbara grupper, och att kunna förstå samhället med ett öppet kritiskt öga.
Referenser
Buhl, M., Flensborg, I. (2011). Visuel kulturpædagogik. 1. udgave. Köpenhamn: Hans Reitzel
Selasi, T. (2014). TEDTalk: Don’t ask where I’m from, ask where I’m a local. TEDGlobal: October 2014
Smith, K. (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee
angelou.home.blog 